Tidig intervention är avgörande för att skydda mot kardiorenala sjukdomar2

Illustration producerad av AstraZeneca baserad på referens 3 och 4.
5–6 % av Sveriges vuxna befolkning har diabetes. 90 % av dessa har typ 2-diabetes. Många utan att veta om det3,4. Antalet personer med typ 2-diabetes kommer att öka med 50 % från 2015 fram till år 20401.
Målet med behandling vid typ 2-diabetes är förutom god metabol kontroll, kardiorenal riskreduktion och god livskvalitet4.
Hjärtsvikt och kronisk njursjukdom är de tidigaste och vanligaste komplikationerna vid typ 2-diabetes2
Typ 2-diabetes ingår i det metabola syndromet och innebär en ökad risk för allvarliga följdkomplikationer som nedsatt njurfunktion, hjärt-kärlsjukdom och förtida död5.
I en stor, multinationell studie av 772 336 patienter med typ 2-diabetes utan tidigare etablerad kardiovaskulär sjukdom, utvecklade 18 % en initial hjärt-kärl- och njurmanifestation. De fördelades enligt följande:*2

Illustration producerad av AstraZeneca från referens 2
Data baserat på patientkohorter från Tyskland, Japan, Norge, Sverige, Holland och England som följdes i 4,5 år.
Resultatet visade inte bara att hjärtsvikt och kronisk njursjukdom var de vanligaste första manifestationerna av kardiorenal sjukdom, utan även att tillstånden var associerade med en ökad risk för dödlighet. Tidig intervention är därför av yttersta vikt för att skydda patienter med typ 2-diabetes mot kardiorenal sjukdom och dess konsekvenser.2
Utöver tidig diagnos och behandling finns idag läkemedel och behandlingsprinciper som kan förbättra prognosen såväl vid typ 2-diabetes som vid samtidiga sjukdomstillstånd i njurar och hjärta.5