Kronisk hjärtsvikt (HF) – en allvarlig
sjukdom med stor underbehandling¹

Läs mer om FORXIGA (dapagliflozin) för behandling av hjärtsvikt

Tidig intervention och diagnos förbättrar prognosen

 

Hjärtsvikt är en symtomatisk sjukdom med hög dödlighet som drabbar cirka > 2-3 % av befolkningen. Medelåldern vid insjuknande är 75 år och 43 % är kvinnor. 1-års mortaliteten är drygt 13 % och i nivå med de vanligaste cancerformerna. Dödligheten på 5 års sikt är cirka 50 %.1–3

 

Den medicinska behandlingen vid kronisk hjärtsvikt syftar till att:4

  • Minska dödligheten
  • Minska risken för återkommande sjukhusvistelser på grund av försämrad hjärtsvikt
  • Förbättra klinisk status, funktionskapacitet och livskvalitet

 

Trots att det vetenskapliga underlaget utvecklats markant de senaste åren, visar den senaste årsrapporten från Rikssvikt att underbehandlingen är stor.1

 

Vägen till rätt diagnos

 

En stor del av alla hjärtsviktspatienter återfinns idag i primärvården, men även inom andra specialiteter då flera tillstånd kan ge liknande symtom som hjärtsvikt. Sjukvården har därmed en viktig roll att identifiera hjärtsviktssymtom och vanliga differentialdiagnoser för att tidigt kunna sätta in rätt behandling.4,5

 

Grundläggande faktorer för att kunna ställa en korrekt hjärtsviktsdiagnos är:6

  • Kända riskfaktorer, som ischemisk hjärtsjukdom eller hypertoni
  • Symtom och/eller tecken på hjärtsvikt
  • Onormalt EKG
  • Förhöjda värden av NT-proBNP
  • Onormala fynd vid ekokardiografi

 

Olika typer av hjärtsvikt

 

Hjärtsvikt brukar delas in i tre olika grupper. Indelningen görs genom att mäta den andel av blodet i den fulla vänsterkammaren som hjärtat tömmer med ett slag, med hjälp av ekokardiografi. Denna andel utgör normalt mellan hälften och två tredjedelar av kammarens volym och kallas vänster kammares ejektionsfraktion (Left Ventricular Ejection Fraction, LVEF).6

 

Indelningen av LVEF är av betydelse för vilken behandling som är aktuell och består av tre grupper.1-4,6,10

Fördelning av hjärtsviktstyper i Sverige1

 

3_Fördelning hjärtsviktstyper.jpg

llustration producerad av AstraZeneca baserad på referens 2: Norhammar A et al. Heart 2023; 109:548-56.

Material att beställa

Lilla EKO – ett stöd vid tolkning av ekokardiografi vid hjärtsvikt i primärvården

Sedan våren 2023 finns ett ekokardiografiskt kompendium med fokus på hjärtsvikt i primärvården. Kompendiet vänder sig i första hand till dig som är primärvårdsläkare och är tänk att fungera som en praktisk handbok vid mötet med dina patienter med hjärtsvikt.

Läs mer och beställ här

Olikheter i patofysiologin vid hjärtsvikt7–9

HFrEF

Minskad kontraktion av vänster kammare (LV) vilket ger otillräcklig hjärtminutvolym.

≈2/3 av fallen beror på kranskärlssjukdom:

  • LVEF ≤40 %
  • LV-dilatation
  • Nedsatt kontraktilitet
  • Remodellering av LV

HFpEF

Minskad fyllning av vänster kammare vilket ger minskad hjärtminutvolym trots normal LVEF.

Betydande patofysiologisk heterogenitet:

  • Normal LVEF (≤50 %)
  • Ingen LV-dilatation
  • Stela ofta tjocka väggar
  • Normal/lätt nedsatt kontraktilitet
  • Koncentrisk LV-hypertrofi
 

Illustration producerad av AstraZeneca baserad på referens 7: Bloom MW et al. Nat Rev Dis Primers. 2017; 3:17058.

Det kardiorenala sambandet

Patienter med hjärtsvikt har ofta en stor samsjuklighet. Många patienter med hjärtsvikt har redan, eller kommer att utveckla, nedsatt njurfunktion. Sambandet mellan hjärt- och njurfunktion kallas ibland för det kardiorenala eller renokardiella syndromet beroende på vilket organ som anses vara det primära.1,11

Kronisk njursjukdom (CKD) är vanligt hos hjärtsviktpatienter1

6_CKD hjärtsviktspatienter.jpg

Illustration producerad av AstraZeneca baserad på referens 2: Norhammar A et al. Heart 2023; 109:548-56.

 

Utöver tidig diagnos och behandling finns idag nya läkemedel och behandlingsprinciper som kan förbättra prognosen vid samtidig påverkan av hjärtat och njurarna.

Läs mer om kronisk njursjukdom

Riktlinjer hjärtsvikt

Den senaste tiden har det tillkommit flera nya kliniska studier som kontinuerligt ändrar synen på hur hjärtsviktsbehandlingen bör utformas. Här kan du ta del av de senaste nationella rekommendationerna och europeiska riktlinjerna.

Läs mer

Masterclass HF

Masterclass HF är en medicinsk utbildningsserie med fokus på hjärtsvikt framtagen av AstraZeneca och som framför allt riktar sig till dig som är verksam inom primärvården.

Läs mer

DAPA-HF – förlängd överlevnad och minskad sjukhusinläggning hos patienter med HFrEF (EF ≤ 40 %)¹

Här kan du läsa om den indikationsgrundande studien DAPAHF och de resultat som visats angående sjukdomsförlopp och överlevnad vid användning av Forxiga® (dapagliflozin) hos patienter med kronisk hjärtsvikt (HF).1

1. Forxiga Produktresumé 24-01-19

Läs mer

DELIVER – den största kliniska studien på patienter med HFpEF (EF > 40 %)¹

DELIVER är den största studie som hittills gjorts av hjärtsviktspatienter med LVEF över 40 %, med eller utan typ-2-diabetes. Resultaten för Forxiga (dapaglifozin) kan du ta del av här.

1. Forxiga Produktresumé 24-01-19

Läs mer och se film

Forxiga gör skillnad

Den enda SGLT2-hämmaren med visad mortalitetsreduktion vid både kronisk hjärtsvikt (HF) och kronisk njursjukdom (CKD) med eller utan samtidig typ 2-diabetes (T2D).1

1. Forxiga Produktresumé 24-01-19

Läs mer

Hyperkalemi hos patienter med kronisk hjärtsvikt

Här kan du läsa om mer om behandling och riktlinjer vid hyperkalemi hos patienter med kronisk hjärtsvikt och kaliumbindarnas viktiga roll för en optimerad RAAS-blockad.

Läs mer

Lunchweb AstraZeneca

LunchWeb är vårt återkommande föreläsningskoncept med kvalitativa föreläsningar av nationellt erkända specialister inom våra olika terapiområden.

Föreläsningarna riktar sig till dig som verkar inom såväl primär- som slutenvård och direktsänds till den egna mottagningen under lunchtid aktuella datum.

Se programmet här

Material att beställa

Praktisk fickfakta vid kronisk hjärtsvikt

För att underlätta diagnos, klassificering och behandling vid kronisk hjärtsvikt har vi tagit fram en praktisk översikt baserad på de uppdaterade riktlinjerna från European Society of Cardiology (ESC) och Nationellt system för kunskapsstyrning – vårdförlopp vid nydebuterad hjärtsvikt.

Läs mer och beställ här

Referenser

  1. SWEDEHEART Annual Report 2022 SwedeHF Appendix.

  2. Norhammar A et al. Heart 2023; 109:548–56.

  3. Mamas MA et al. Eur J Heart Fail. 2017; 19:1095–104.

  4. McDonagh TA et al. Eur Heart J. 2021; 42:3599–726.

  5. Nationellt system för kunskapsstyrning. Vårdförlopp Hjärtsvikt –nydebuterad. Godkänd 2021-02-24.

  6. LOK (nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer) i samråd med NPO hjärt- och kärlsjukdomar. Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt. www.janusinfo.se

  7. Bloom MW et al. Nat Rev Dis Primers. 2017; 3:17058.

  8. Borlaug BA. Nat Rev Cardiol. 2014; 11:507–15.

  9. Redfield MM. N Engl J Med. 2016; 375:1868–77.

  10. McDonagh TA et al. Eur Heart J 2023; 00:1–13. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehad195

  11. Eriksson Svensson M et al. Hjärtsvikt & kronisk njursjukdom. SE-10179-02-22-FO februari 2022.